söndag 7 juli 2013

More than distance between us- 15




"Jag  äger" skriker jag glatt. Jag har precis slagit en spare. Jag är inte så bra på bowling men jag börjar bli bättre. Jag har slagit 2 spare och en strike. Resten är ganska bra. Men självklart är Justin bättre. Han leder med ungefär 5 poäng. Men jag är inte långt efter. 
Han himlar åt mig. Och självklart slår han en strike. 

Efter det så blir jag hungrig så som vi bestämt går vi till Starbucks. Jag beställer en macka och en cappuchino. Justin köper istället en macka och en is te. Självklart köper jag en liten muffins som efterrätt. 
"Ser du fram emot att gosa med mig" han vickar med ögonbrynen.
"Lägg av" säger jag och slår till honom på armen. Han låtsas att det gör ont. Jag himlar med ögonen åt hans beteende.

Resten av dagen händer det inte mycket alls. Vi gick runt stan på eftermiddagen och fick väldigt mycket publicitet. Några paparazzis kom. Det finns mycket mer paparazzis här än i Kanada. Det gör mig obekväm. Speciellt när jag är ensam. Inte lika mycket när jag är hemma. 
I alla fall, på kvällen gick vi till en restaurang vid namn pizza hut. Ni kanske känner igen den. Men aja, vi var där och det var trevligt. Jag har sett restaurangen i London ett par gånger men inte vart värst intresserad. Men nu vet jag varför den är så populär. Bästa pizzan jag smakat. Tror jag... 
Nu går vi till nutiden. Jag sitter i Taxin på väg till studion där vi ska filma. Jag är nervös. Jag har aldrig träffat Ethan Hawke. Jag får gåshud när jag är nervös. Vilken tur att jag inte valt min kjol. Annars skulle man se det direkt, tänker jag positivt. Det är också första gången jag träffar regissören. Alltså första gången jag träffar.. alla. Jag tittar ner på mina händer. De darrar rejält.
"Här är det" informerar jag taxi chauffören och ger honom pengarna. 
"Damen, du glömde växeln" ropar han efter mig när jag klivit ur. 
"Behåll den" svarar jag med ett leende och stänger dörren. Jag håller ett fast grepp om väskan innan jag går in. Det första min blick fastnar på är 2 trappor. En går ner och en går upp. Jag fiskar upp min mobil och slår numret till mannen som ringt mig förut för att ge mig info.
"Hej, det är jag Selena" säger jag. Samma kille svarar. 
"Hej, ner, jag möter mig där" bekräftar han som om han läst mina tankar. 
"Okej, ses sen antar jag" jag stänger av samtalet och går nerför trapporna. Det ser inte helt fräscht ut. Golvet har fläckar, tacket är slitet och trappan är i dåligt skick. Och golvet är gammalt. När jag gått ner hela vägen kommer jag fram till en dörr som ser ganska trasig ut. Jag drar ner handtaget och till min förvåning är det öppet. 
När jag öppnat dörren ser jag en stressad man komma fram till mig. Han ser ut att vara typ 25 och om jag ska vara ärlig ser han attraktiv ut. Något Scarlett skulle gilla. 
"Följ mig" han har en sån där sak runt örat som leder till munnen. En sån där mikrofon typ. Geez, tänk att jag inte vet vad det kallas!
Jag följer lydigt efter honom. Vad ska jag göra? Han leder mig till en betong dörr och låser upp den. Vi kommer till baksidan. Jag fyller mina lungor med ren luft. När jag kommer ut ser jag ett helt team stå och fixa med sina grejer. Några är stylister, några är som killen bredvid mig, några är frisörer, några fixar smink, några rekvisita och några står och bara babblar med varandra. 
"Du ska gå dit" säger han och pekar på en kvinna innan han sticker iväg med bråttom. Det är samma kvinna som jag såg i Kanada. 
"Hej, Gomez darling" tjuter hon glatt och kramar om mig som om hon känt mig i flera år. Som tu är är kramen snabb. 
"Vad gör du här" undrar jag.
"Jag är regissören!" svarar hon och slår ut med armarna. Jaså..

Justins perspektiv:

  Lil Twist erbjuder mig en ciggar. 
"Jag kan inte bro" säger jag och skakar på huvudet. 
"What the hell? Varför?" han ger mig en förvånad blick. 
"Jag har lovat någon att jag inte ska ta emot sånt längre." svarar jag och fortsätter läsa kommentarer på instagram. 
"Vem?" frågar han. 
"Varför så många jävla frågor?!"
"Får jag inte fråga?" 
"Selena" avslöjar jag. 
"Va? Ni är inte ens ihop. Har du känslor för henne mannen?" jag blir så irriterad på grund av alla dessa eviga frågor. 
"Nej, det kanske vi inte är. Men jag kanske har fucking känslor för henne!" 
"Chill, brother. Jag frågade bara" säger han. Jag låtsas som om jag inte hört det och tar tag om ölen. Jag känner den svala vätskan rinna nerför min strupe
Jag slänger en blick på klockan.
"Jag måste gå" säger jag.
"Okej, ses imorn, Biebs" jag reser mig upp.
"Vi får se" mumlar jag. Han ger mig en undrande blick som jag ignorerar. Snart dyker Lil Z upp.
"Ska du redan gå?" undrar han och kliar sig i huvudet. Jag bryr mig inte om honom utan går direkt ut.

Demis perspektiv: 

 "Hej Demi!" tjoar Madison glatt och springer fram och kramar mig. Jag besvarar kramen.
"Hur var det i skolan?" undrar jag.
"Okej, antar jag" svarar hon och springer till köket igen.
"Hej mamsen" skojar jag. Mamma rycker till.
"Du skrämde mig!" flämtar hon. "Vad gör du här?"
"Skulle bara se till att allt är okej, hur mår pappa" jag kollar på grytan mamma lagar. Det måste vara den berömda kycklingsoppan.
"Han mår som vanligt. Han jobbar mycket på sistonde. Jag har dragit ner på tiden när jag jobbar" berättar mamma och smakar på grytan innan hon häller i lite mera salt.
"Och Madison?"
"Perfekt, som du ser. Hon har börjat ta ansvar om sin astma efter det som hände hände" Mamma sänker rösten så att Madison inte hör vad vi säger. Hon är en smart och listig tjej. När man minst anar det så tjuvlyssnar hon.
"Bra ordval, hände hände" Mamma skrattar.
"Du kan gå till vardagsrummet, det ligger en sak till dig där. Cece, sa att jag skulle ge den till dig, varför vet jag inte men jag hade ingen tid. Underbart att du kom nu" jag joggar till vardagsrummet och ser en påse. Jag kollar inuti och ser ett paket.
"Jag har inte kollat på det än!" ropar mamma. Jag orkar inte svara så jag sliter istället bara upp paketet. Jag ser ett halsband där det står: Sisters <3 Demi & Cece 
Vackert- Jag kollar på tröjan som ligger under halsbandet. I love my sis
Varför skickar hon det här till mig? funderar jag. Jag sätter på halsbandet.
Det påminner mig om det bff halsband jag gav till Selena innan hon åkte fast det stod: forever bff sisters
Jag ler när jag tänker på minnet. 


Men leendes suddas ut snabbt efter att jag påminner mig själv att hon inte är här längre.
 Inte i samma ställe, inte i samma stad, inte ens i samma land. Jag saknar henne. Jag har hängt mycket med Megan och Scarlett men det är inte samma sak. Inte nu när Megan har en pojkvän att bry sig om. Och jag har inte ens så många saker gemensamt med Scarlett.
Jag ruskar bort alla tankar om Selena.
Jag måste fokusera på annat.

1 kommentar: