söndag 16 juni 2013

More than distance between us - 10

Jag känner på min panna. Den är kok het. Inte feber nu, klagar jag i min skalle. Jag vrider mig och ser Justin sova fridfullt vilket fick mig en aning lugnare. Jag försöker minnas tillbaka från igår.
"Jag orkar bara inte resa iväg igen" klagar jag. Han kysser mig på pannan. Vi står där en ganska lång stund. Det är bra.  
När vi avbryter kramen går jag inte därifrån som jag brukar göra. Jag står där som förstelnad väldigt nära honom. Han böjer sig ner och kysser mig lätt på läpparna. Jag besvarar kyssen och den blir mer och mer passionerad. Till slut öppnar jag munnen lite så att hans tunga kan komma in i min mun. 
Jag rycker till och sätter mig upp med ett ryck. Jag kollar sneglar på Justin som inte tycks ha vaknat av det. Jag kollar hastigt på klockan som visar 6 på morgonen. Jag suckar tyst och ställer mig upp.
Jag går till toaletten och öppnar dörren. Jag behöver verkligen bli svalare eftersom jag har feber därför vrider jag så att vattnet blir iskallt och tvättar ansiktet. Det får duga, tänker jag och kliver ut igen samt trippar ut till dörren som leder ut mot korridoren. Jag vrider ner handtaget som oturligt nog gnisslar. Jag tittar oroligt på Justin och fortsätter.
Jag går ner till köket som jag alltid gör när jag vaknar och tar juicepaketet. Jag dricker direkt från förpackningen. Jag tar min mobil från köksbordet. Jag knappar in koden och ett nytt meddelande dyker upp. Från Nathan. Hur har han fått tag i mitt nummer?
Jag himlar med ögonen över att jag ens bryr mig och öppnar det.
Hej Sel! Jag undrar om du skulle vilja ses imorgon vid parken klockan 11. Och du, säg inget till din lilla "pojkvän" Justin. 
Jag är förvirrad. Jag vet inte ens om jag gillar Justin. Och jag tror ärligt talat att han tror vi är ihop fortfarande vilket är galet eftersom vi var fjorton. Och jag flyttade när jag var femton. Så det var fyra år sedan.
Jag hör någon som går i trappan jag låser snabbt mobilen och låtsas öva på cups från pitch perfect.
Jag minns hur alla i min skola i England gjorde det. Jag nynnar lite.
"Vad gör du?" inspekterar han mig. Hans röst är sådär hes som han alltid får på morgonen vilket jag bara tycker är sexigt.
 "Övar på cups" svarar jag som om det vore solklart och lägger koppen åt sidan.
Han himlar med ögonen och tar mjölkpaketet och flingorna.
"Kan du fixa till mig jag ska bara på toa" ursäktar jag mig och småspringer iväg.


"Visst suckar jag trött." 
"Tack!" ropar hon och snart hör jag en dörrsmäll. Jag undrar hur mycket klockan är och ser Selenas telefon. Jag låser upp den och klockan är bara sju. Jag suckar ännu en gång. 
Om bara Selena inte vaknat så tidigt. Men jag kan knappt sova utan henne så jag är väl tvungen att vakna. Jag ser att hon har ett lösenord. Jag funderar en stund innan jag knappar in Demi. Mobilen låses upp och direkt kommer man till meddelande boxen. Vilket betyder att hon kollat på sina meddelanden nyligen. Det som står längst upp är Nathan. Vad i helvete vill han? Jag var tydlig för Selena att jag inte ville att hon skulle umgås med honom. Hade hon inte förstått. 
Hon är min flickvän, bara min. Jag trycker på meddelandet och ilskan bubblar inom mig när jag ser vad han skrivit. 
  säg inget till din lilla "pojkvän" Justin. 
Nu kokar ilskan inom mig. "lilla pojkvän" sure. Snart hör jag Selenas ljuva röst. 
"Vad gör du med min mobil?" hon låter irriterad. 
"Jag sa tydligt åt dig att hålla dig borta från honom." jag håller upp meddelandet framför näsan på henne. 
"Ja, och jag vill inte ens vara ihop med honom! Han är något freak som tror att vi fortfarande är tillsammans efter 4 år. Jag har undvikit honom ända sedan festen" förklarar hon. 
"Ja då kan du väl skicka ett nej till honom" jag ger henne mobilen. 
"visst, men jag ska till Demi snabbt"svarar hon utan att möta min blick. Jag är inte helt övertygad. 
"Vad ska ni göra då?" undrar jag. 
"Shoppa" svarar hon snabbt. 
"Visst jag skjutsar dig" säger jag. 
"Justin, nej det behövs inte" 
"Nope, jag skjutsar dig och punkt slut" 
"Visst" stönar hon och tar en portion mjölk med flingor samt stampar upp till sovrummet. Jag nickar belåtet.




Jag är arg. Riktigt arg. Jag hade en plan men Justin var så klart tvungen att förstöra det. Jag suckar och kollar på Demis hus och sedan mot Justins bil. Han kollar på mig. 
Jag ger honom en hotfull blick innan jag vänder mig om och plingar på. Snart öppnar Demis syster dörren. 
"Cece?" jag kollar konstigt men glatt på henne. 
"Ja, och vem är du?" frågar hon som om jag vore en inbrottstjuv. 
"Selena. Demis gamla bästis" säger jag och snart piggnar hon till. 
"Just det kom in" svarar hon ärligt och jag kliver in och kollar snabbt mot Justin som börjar starta motorn för att åka iväg. 
Fuck yeah, tänker jag nöjt. 
"Vart är Demi?" jag kollar mig nyfiket omkring. 
"Hon är på sjukhuset." harklar Cece sig. "Hon kommer nog snart, vill du väta?" jag skakar på huvudet. 
"Nej, jag ska nog inte störa men hälsa Demi från mig" Cece nickar. 
"Men varför är du här? Ska inte du vara hemma hos dig?" Min panna bildar djupa veck. 
"Nej, jag vill hjälpa Demi. Hon har blivit helt förstört efter det med Madison" förklarar Cece. 
"Okej... Hon verkar inte det" 
"Men hon är det. På natten gråter hon i sömnen och andas väldigt snabbt. Ibland hummar hon saker och fumlar runtomkring henne. När hon vaknar skriker hon alltid Madison eller någon annan i familjen. Ibland till och med dig och någon som heter Justin." jag kan inte tro det. Stackars Demi...
"Oj" får jag bara fram. "Jag måste gå vi ses" 

Parken ligger nära Demis hus ungefär 8 minuter bort. Jag promenerar dit tills jag kommer fram. Jag kollar på min klocka och köper en drink. 
Jag letar efter Nathans ansikte som jag snabbt hittar eftersom det inte är så många i parken den här tiden på dygnet. 
Jag pillar nervöst med mitt halsband. Jag ser att han sett mig och han tittar på mig från topp till tå. 
Jag har valt ljusblå jeans och en magtröja samt ett enkelt smycke.

"Hey, Sel" jag hatar när han kallar mig det. Det funkar perfekt med Justin fast Justin brukar kalla mig Selly vilket är mycket sexigare när han säger det. 
"Nathan" svarar jag bara och möter hans otrevliga leende. 
"Trodde inte du skulle komma på grund av juju" skrattar han. Men jag tycker inte det är kul. 
"Jag är ledsen Nathan men vi kan inte mötas längre" jag ser uttryckslöst på honom.
 "Varför" han kollar oroligt på mig och drar en hårslinga bakom mitt öra. Den känns obehagligt vid hans berörning. 
"Jag vill inte. Jag har en pojkvän som jag älskar" säger jag ärligt. 
"Men jag hade tänkt att vi kunde vara mer än vänner" han böjer sig ner och kysser mig passionerat. Han tränger in sin tunga in i mun mun snabbt vilket bara är äckligt.
Jag trycker honom ifrån mig. 
"Fyy fan, stick och brinn!" ryter jag och vill springa därifrån men han håller mig i handleden. 
"Vi ses senare" viskar han och försöker för mycket att bli sexig. 
"Jag har en pojkvän ditt äckel!" utropar jag. Jag rycker mig loss och rusar därifrån.  
 Min smoothie jag köpt tappar jag men jag bryr mig inte utan springer till en taxi. Jag visslar till och den fångar min uppmärksamhet. 
"Vart ska du då Selena Gomez?" undrar han med ett leende. 
"Hur vet du vem jag är?" frågar jag.
"Alla vet ju det, du är Justin Biebers nya flickvän. 
"Jaa" svarar jag.

När jag kommer fram betalar jag. Ingen är hemma. Jag ringer upp Justin. 
"Sel?" efter sista signalen svarar han. 
"Vart är du?" undrar jag. 
"Hänger med crewet. Snabb shopping runda" svarar han. 
"Jepp."
"Varför undrar du?" frågar han. 
"Inget,.. vi ses sen" 
"Ses sen babe" och med det klart stänger han av. Jag får gåshud när han säger det sista ordet..., babe.

Några dagar senare

"Är du klar" suckar Justin vid hallen. 
"Vänta" ropar jag tillbaks och sätter en tofs på huvudet. Sen joggar jag till Justin som väntar lutandes mot väggen. 
"R u Ready?" ler han. 
"Yeah" jag besvarar leendet. 
När vi kommer fram är redan den där tjejen med darrande läpp där och den där blonda tjejen där. 
Tjejen med blont hår ger mig samma bitch blick som alltid. Vilken bitch.
"Så kan ni börja med att presentera er?" mannen bredvid kvinnan som var där förut nickar mot oss. 
"Jag heter Kitty" säger tjejen med darrande läpp. 
"Jag heter Selena"  säger jag. 
"och jag heter Brook" säger den blonda tjejen. Antagligen heter hon Brooklyn. 
"Förlåt att jag är sen" alla vänder sig om och där står den där tjejen som började grina förut fast hon har tuffat till sig lite. 
Hon har korta shorts, instoppad tröja, rufsigt hår och man ser hennes bh. 

"Wow" mumlar Justin. Jag ger honom en menande blick som han ignorerar.
"Kan du säga ditt namn?" undrar kvinnan.
"Rose, men mitt smeknamn är Rosie" avslöjar Rose och gör ett oskyldigt leende. 
"Bra. Om alla kan följa efter mig" säger mannen. Innan jag ställer mig upp pussar Justin mig fuktigt på kinden. Jag ler och alla tjejer förutom Rose ger mig avundsjuka blickar.
När vi kommer dit får vi lite info innan vi börjar. 
"Så alla som fick samma färg på korten ställer sig med varann" ber mannen oss. 
Jag går fram till Brook som himlar med ögonen åt mig. 
Kvinnan går fram till Kitty och Rose och mannen går fram till oss. 
"Så ni ska spela rollerna och jag bestämmer vem som är bäst enkelt va?" vi nickar förstående. 
"Selena du kan väl  börja?" han ger mig en hoppfull blick. 
"Visst" jag tar ett djupt andetag. 
Jag tycker det gick bra. Men Brook var också bra.
"Sorry Brooklyn" beklagar mannen och ger henne en sorgsen blick innan han ger mig en vänlig. 
Jag tjuter glatt. 
"Så vem vann här då?" mannen vänder sig om mot de andra. 
"Rosie" svarar kvinnan och lägger en hand på Kittys axel. Men Kitty rycker sig loss och springer därifrån. Inte av gråt utan hon är irriterad. Jag hatar dåliga förlorare, tänker jag och ser efter henne. 
"Okej nu ska ni två göra samma test fast med rekvisita och andra kläder. Ni ska se ut ungefär så här" säger kvinnan och mannen håller upp en teckning. Vi nickar.
"Där finns omklädningsrum så kom igen" fortsätter kvinnan och vi småspringer bort mot omklädningsrummen.
Jag ser en hög med kläder när jag kommer in. Då är det bara att börja då. 

"Vann du?" undrar Justin. 
Ett brett leende växer snabbt på mina läppar. Jag nickar ivrigt och springer in i hans famn. Han lyfter mig. Jag skrattar högt. 
"Jag tar det som ett ja" skrattar Justin och släpper ner mig. 
"Förlåt" mumlar jag. 
"Det gör inget baby" jag ger honom ett leende. "Hur ska vi fira?" jag funderar en stund. 
"Jag är trött jag vill nog sova" jag ger honom ett busigt leende. 
"Som du vill"

1 kommentar:

  1. DU räddade min söndag! Så tack och förresten det var jättebra!

    SvaraRadera