More than distance between us - 11

 

Demis perspektiv

Jag gråter av lycka. Madison försöker blinkar.
"Madison om du hör mig rör på ena handen" får jag fram.Det tar en stund men till slut kan jag se hennes finger röra på sig. Jag drar efter andan och ringer mamma.
"Hejsan gumman det måste vara viktigt jag ska snart gå upp och visa en grej" hon låter stressad men jag bryr mig inte.
"Madison börjar vakna!"
"Jag kommer direkt" svarar hon och jag avslutar samtalet.

Snart har pappa, mamma och jag samlats.
Madison sitter och kollar på oss uttryckslöst.
"Hur mycket minns du?" undersöker läkaren.
"Det ända jag minns var att Cece och jag åkte till ett par kompisar för att spela fotboll och sen är allt kolsvart" säger hon och gnuggar sitt ömma huvud. Läkaren nickar intresserat och skriver någonting i ett block.
"Har du ont någonstans?" fortsätter han.
"Bara i huvudet" svarar hon.
"Okej. Du får lämna sjukhuset imorgon bitti" informerar han och Madison ger mig ett leende.
"Snart får jag gå!" säger hon glatt.
"Jaa" svarar jag lika glad.

"Demi" säger Selena allvarligt. Hon hade ringt upp mig och självklart svarade jag. Jag behöver berätta om Madison till henne.
"Vad?" undrar jag.
"Jag ska åka" svarar hon lika allvarligt.
"Va? Igen? Vart?" frågar jag chockat.
"Till Atlanta...jag ska filma in filmen" förklarar hon.
"Men du kom ju nyss.." mumlar jag besviket.
"Jag vet men det här är viktigt för mig, Demi"
"Är inte universitetet viktigt för dig? Jag har längtat de senaste 4 åren efter att börja universitetet med dig. Satsat bra betyg, gått igenom en del och saknat dig. Och sen sticker du bara igen" jag är förvånad av orden som flyger ur min mun. Men jag kan inte dölja mina känslor längre.
"Det är inte ens lång tid och tror du att du haft tufft? Du, det är inget jämfört med vad jag stått ut med. Och om du var en äkta vän skulle du stötta mig och inte bete dig som en dusche." svarar hon trotsigt.
"Hurru det är inte jag som är en dusche och själ sin bästis kille" säger jag istället
"Det är inte jag som vill det! Och vet du vad... även om det hände något emellan oss så har inte du med det och göra, längre"
Jag knappar av samtalet. Jag klarar inte av det längre. Jag skulle inte sagt det. Jag känner tårarna bakom ögonlocken men låter dom inte synas. Nu ska jag bara tänka på mig, Madison och min familj. Inget annat.

 Selenas perspektiv

Jag suckar och tittar ner på mina randiga leggins. Perfekt för en dag som denna. En resdag.
Jag rättar till min big size tröja från Hollister och kollar på Justin som sitter bredvid mig.
Han messar med ena handen och håller min med den andra.
När Justin var och hängde med sitt crew hade han en ny tatuering. Jag gillar inte tatueringar men han är envis som en gubbe så jag kan inget göra.
Jag tittar runtomkring och märker att många personer stirrar på mig och Justin intensivt. Bra tillfälle, tänker jag när jag ser någon som försöker ta en bild försiktigt.
Jag kysser Justin på kinden innan jag lutar huvudet mot hans axel. Sen somnar jag i en djup dröm.

"Babe, babe...babe" Någon petar mig på axeln. Jag öppnar ögonen sömnigt. Jag nickar trött.
"Vad?"
"Planet landar om en kvart" bekräftar Justin.
"Okej" gäspar jag. Han sätter hörlurarna på plats igen. Han hade köpt några till mig också. Märket hette typ...Urbana...nej...Urban.....Urbanöron....Just det Urbanears.
Ett par ljus lila. Riktigt snygga.
Jag tar fram dom och lyssnar på lite musik. Jag trycker på You gonna go far kid och höjer volymen.
När vi kommer fram går vi in i flygplatsen och passerar en massa grejer. Vart vi än är känner jag blickar på mig. Det är skrämmande men ändå nytt.
När vi äntligen kommer ut står en massa fans. Hur kunde de veta att vi skulle komma hit? Kanske den där människan som tog bilden på oss postade den på internet.
Jag gömmer mig bakom Justin som går fort. Snart har vi redan hoppat in i bilen.
"Vart ska vi?" undrar jag.
"Till ett hotell. Sen ska du möta några."
"Nicole Jessica och April?" jag höjer mina ögonbryn.
"Ja, men senare. Först Jazzy min lil sis" förklarar han.
"Va? Bor hon här?" frågar jag,
"Ja, hon är femton och bor med pappa. Men nu ensam eftersom pappa är iväg för att träffa Jaxon och hans fru" Jag nickar.
Hoteller ligger nära och är självklart 5 stjärnigt. Eller 4 stjärnigt. Sak samma. Ännu ett par fans är utanför men inte många alls.
"Hej Selena! Kan du signera den här?" frågar en tjej i typ sextonårsåldern.
"Vill du ha min autograf?" undrar jag förvånat.
"Såklart." hon håller upp en liten bild på mig och Justin. Jag tror det var i parken i Kanada.
Jag skriver mitt namn och sen ett hjärta.
"Vad heter du?" undrar jag.
"Destiny" svarar flickan. Jag skriver hennes namn också innan Justin säger att vi måste gå.
Jag följer efter honom och han leder mig till hissen.
Vi stannar vid 3 våningen.
"Justin det står en vakt där och en skylt med hyrd" viskar jag oroligt.
"Och vem är det som hyrt?" undrar han ironiskt. Jag fnittrar till. Vakten känner igen oss direkt och låter oss passera.
"Scooter och crewet har redan kommit. De ser fram emot att träffa dig" avslöjar Justin.
"Visst" svarar jag bara.
Justin öppnar en dörr och inuti sitter en massa personer i soffor, fåtöljer, på golvet och vissa står.
Några känner jag igen som Kenny, Alfredo, Scooter och Chaz men de andra har jag aldrig sett.
Allas blickar faller på oss. Många säger typ. Hey, Justin kom! osv.
 "Yo, Chaz" säger Justin och går fram till Chaz. De gör något sorts fånigt handslag.
"Vem har du med dig då" Chaz granskar mig från topp till tå.
"Sel" svarar Justin. Jag hälsar och sätter mig ner bredvid Chaz och Ryan.
Jag tar en nöt från en skål som Chaz håller i. "Justin bra val du gjorde med tjejen" viskar Chaz men de vet att jag hör ändå. Jag flinar generat.
"Vad sent ni kom" säger Chaz.
"Ja, den här tjejen här var så himla långsam" klagar Justin och nickar mot mig.
"Var jag inte!"

 

I was not!

 "Jo" han blinkar åt Chaz som bara skrattar roat.
Jag himlar med ögonen åt båda innan jag biter av den sista biten av nöten.

Kvällen hade gått galant. Jag hade lärt känna, Chaz, dansarna och Alison.
Nu sitter jag på sängkanten på morgonen.Vi fick en vecka av ledigt innan vi filmar vilket känns skönt.
Jag öppnar min packning och väljer kläder. Till slut blir det ett par kortade jeans och en magtröja så att man ser min mage.
Justin har redan gått ner. Jag suckar trött och åker hissen ner till lobbyn. Jag går med långsamma steg mot restaurangen och tar lite frukost. Det bordet Justin sitter vid är fullt. Jag vänder mig om och sitter med några dansare. Jag känner Justins brännande blick i min nacke. Men jag bryr mig inte.
Jag måste ha någon tid för mig själv och inte klänga efter Justin.

Dagen går långsamt. Justin hade berättat att vi skulle till någon fest. Jag var inget partydjur så för mig spelade det inte någon roll men Justin hade inte varit på en fest på 2 månader vilket tydligen var för mycket för honom. Jag byter bara mina byxor mot en kort retro kjol och högklackade sandaler.
Så där ja.
"Vi kommer möta Nicole och dom där borta så ta på dig något snyggt" hade Justin sagt
Kjolen är svart och vit och magtröjan nion rosa. Skorna är neon gröna. Mitt hår gör jag platt.
"Tillräckligt bra?" frågar jag. Justin stirrar på mig en lång stund.
"Justin?" undrar jag och fnissar nervöst.
"Sexy, girl" svarar han.

Vi kommer fram till klubben men oturligt nog står en massa paparazzis där.
"Vad ska vi göra?" undrar jag innan vi kliver ut.
"Låtsas bara bara en badass" när jag hoppar ur klappar han till min rumpa.
"Var det nödvändigt?" säger jag när vi kommer in.
"Yes, of course" säger Justin och försöker klämma min rumpa igen.
"Neeej!" hotar jag honom. "Nu letar vi bara efter Jessica, och dom."
Snart ser Justin dom och föser mig bort mot ett bord med tre tjejer. Alla har brunt hår. 2 tjejer har tighta, korta klänningar med högklackat och den andra gråaktiga leggins och en cool tröja.
Så fort de ser oss blir de alldeles till sig.
Oh boy...